Siffrorna ökar

Idag publicerar Gp en artikel om E-mobbning.
Där skriver de att 35% av de unga internet användarna uppger att de blivit uttsatta för mobbning på nätet
Att ställa de siffrorna mot Stiftelsen Friends undersökning som får siffran 10% som uppger att de OFTA blir uttsatta.
Jag vet inte hur man ska tolka någon av de siffrorna, eller vilken fråga som Gp har ställt.
Begreppet mobbning har ju en tendens att bli snedtolkat åt det ena eller andra hållet.
Ofta att använda ordet mobbning brukar vara att sätta käppar i hjulet för sig själv.
För vem vill erkänna att man är mobbad.
Eller hur många svara på skämt, för att ordet mobbning(eller mobbad) är något som man slänger sig med till höger och vänster.
Jag träffade min syster(16år) för några dagar sedan. Hon sa att hon "inte kände sig bekväm i hennes byxor."
"Vaddå då", frågade jag.
"Mäh, ser du inte? de här byxorna är ju helt jävla mobbade. Midjan är ju för låg. Jag ser ut som ett offer i de här."

Jag blir ingen moralpredikare då och ska tala henne tillrätta.
Jag bara lyssnade.
Och det var ju inte första gången jag hört liknande uttryck.
Ordet är inte så värdeladdat längre helt enkelt.

Ord tappar sitt värde och sin laddning och man kan undra hur det kommer sig.

Jag tror, om vi går tillbaka till undersökningen, att 35% är en alldeles för stor siffra.
Jag tror att det nog mer överensstämmer med siffrorna från skolans värld. Ca 10%.
När vi pratar mobbning alltså.(mobbning är när man uttsätter en eller flera för negativa handlingar upprepade gånger under en viss tid)
Men om vi pratar kränkningar, så är nog siffran 35% i underkant.

Det är vad jag tror.
Vad tror ni?

Stallet

Finns en community som heter Stallet.
Var inne och kikade lite där.
Vet inte vad jag tyckte.
Men däremot så träffade en kollega till mig två tjejjer som blivit antastade där, och när de anmälde detta så fick den ena till svar att "om hon inte gillade de som var på communityn så kanske hon inte skulle vara där så mycket"
Den andra tjejjer skulle blockera en man som var otrevlig mot henne, men hon förstod inte formuläret för blockering, och när hon skickade en fråga till admin om det så var svaret följande:
"Det är inte så värst svårt. Du kanske ska skita i det då, om du inte fattar hur man gör."

Inte så bra svar tycker jag.
De kanske har skärpt sig. Vet inte.
Men de har en massa råd och tips om hur man ska vara på nätet mot varandra.
Tyvärr har de inte läst tipsen själva verkar det som.

Det är mycket jobb nu, så ibland blir det lite längre mellan inläggen. Hoppas ni har överseende med det.

Trevlig helg!

Ny regering nya riktlinjer?

Den nya högeralliansen har ju innan valet flaggat för hårdare tag i skolan.
Något som jag är tveksam till.
Folkpartiets förslag på att man ska flytta på mobbarna är ju ett spännande förslag om man ser på det ur ett E-mobbnings perspektiv.
För enligt Fp så kan man stoppa mobbningen om man flyttar mobbaren.
(Något som jag för övrigt är väldigt tveksam till, eftersom jag tror att mobbning är ett gruppbaserat problem istället för ett individproblem. )

Som jag var inne på i ett tidigare inlägg så handlar mobbning väldigt mycket om att bli sedd. Men ska man inte flytta alla de som står och tittar på då? För de är ju minst lika mycket inblandade i mobbningen som den som utför handlingen.

Men hur ska man tänka sig om personen även blir utsatt på nätet.
På vilket sätt underlättar en flytt för den personen?
Nätet finns ju överallt.

Istället för att försöka pinpointa ut VEMS fel det är, så borde man prata om VARFÖR.
Varför är det mobbning i klassen, på skolan, på nätet.
Får man svar på den frågan så behöver man inte flytta runt på elever.

Så snälla snälla högeralliansen, ta det lungt med era hårda tag mot mobbarna, låt nu skolan få fortsätta på det som de gör nu.
För det känns som att vi är på rätt kurs.
Att fler och fler förstår orsakerna bakom problemen, istället för att avfärda det hela som: "Sånt som barn gör"(citat från en lärare i Västra götaland, jag tappade hakan!) så tar man tag i det. Stärker grupper, jobbar med trygghetsprogram.

När vi börjar få det greppet i skolan, då kanske vi kan få grepp om nätmobbningen oxå.

Dagens skrämselhicka:
Snyggast har nu även en filmsektion!
Satt och kollade runt lite och har sett säkert 4-5 filmer på fulla tonåringar som ligger i gräset och visar hud.
Har människorna bakom snyggast ingen moral i kroppen?
Jag vet att man inte ska bli förfasad. Det blir jag inte heller.
JAG BLIR FÖRBANNAD.

En vän att hålla i handen? Skulle inte tro det.

Har pratat med ungdomar om deras syn på kränkningar på communitys.
Att det är så vanligt att folk slentriankränker.
Att man bara glider förbi nån sida och släpper en elak kommentar.
Kan vara om intressen, kläder eller hur man designat sin sida. Eller varför inte bara en vanlig: "Du ser het ut;-) Lust med cam?"

Det är nog bara ett fåtal som inte råkat ut för detta.
Men grejen är att reaktionerna på det är små, för att inte säga obefintliga.
Antingen så tänker man att det är sånt som man får ta, eller att den personen som skrev det är dum i huvudet, ingen att bry sig om.
Eller kanske det vanligaste: Den där användaren tar säkerhetsavdelningen hand om.

Pyttsan säger jag.

Säkerhetsavdelningarna(om de finns) har ju ingen chans att ta tag i några användare om det inte är några som anmäler.
Jag tycker att man ska anmäla alla som beter sig illa på communitys.
Så att de som äger communityn kan agera.

Man kan göra en jämförelse med hur lite koll en säkerhetsavdelning har.
En community är som ett stort rum kan man säga, men utan stolar.
Man kan stå och prata med varandra, man kan skriva på stora klotterplank på väggarna, eller så kan man stå och skriva på sina personliga små platser.
Säg att det är 20.000 inloggade samtidigt.
Eller välj vilken siffra man vill, men om vi utgår från ex lunar så är ju inte det en omöjlig siffra.
Då är det alltså 20.000 som minglar runt i det där rummet.
Och hur många säkerhetsfolk har vi där samtidigt? Kanske 5?
Hur ska då dessa 5 kunna hålla koll på alla 20.000 om ingen gör de uppmärksamma på vilka det är som inte sköter sig?
Jag skulle vilja säga att det är omöjligt trots "spärrar och kvoter och testprogram".

Många användare på communitys tror ändå att det är som att hålla någon i handen när man är där. En stor vänlig kompis som tar hand om en och vill att man ska ha det bra och kommer att skydda en om någon är elak.
Visst det kanske är så ibland, men man får aldrig glömma att det är företag(iaf de stora) som vill tjäna pengar.
Nike tar inte hand om mig om jag stukar foten när jag joggar i deras skor.

Och kontentan är:
(ursäkta om det är lite blajjigt idag, men detta är viktigt)
Att det är användaren som själva bestämmer hur de vill ha det.
I slutändan måste det vara så.
Så jag säger till alla som får kommentarer som man inte tycker är ok på ett community: Anmäl till säkerhetsavdelningen.
Lita inte på att någon annan gör det.
Och om siten inte har en säkerhetsavdelning.
Var inte där.

Sen en kort sak om sexualiseringen på nätet. Gör ett experiment:
Logga in på snyggast.se´s chatt med ett namn typ: Lina 14 och ta tid på hur länge det tar innan du får ett erbjudande om att camma, eller träffas, eller msna.
Oftast från killar som är runt 15-19 år.
Är det likadant i verkligheten?
Är det så att killar tar för givet att tjejerna ska bli smickrade av sånt?
Kan någonting av den mentaliteten ligga bakom det ökade antalet våldtäkter bland minderåriga?
Men det är en lång disskussion.

Nu kanske man ska stänga av datorn och gå ut i solen idag.

Jag jobbar med att föreläsa om mobbning på nätet och i verkligheten.
Läser allt som kommer i min väg om E-mobbning.
Lyssnar, pratar, försöker förstå, skapa mig en bild.
Denna blogg är mina tankar på väg till att förstå. Om det går.
Vill oxå att denna blogg ska kunna ge fler kunskap och en annan bild av vad E-mobbning är och hur vi vuxna ska kunna hjälpa de som är utsatta.

Bullying? No way!

Läser utdrag ur en avhandling som Marilyn Campbell har gjort om E-mobbning, eller som de säger på engelska: Cyberbullying.
(Kom för övrigt ihåg att när internet började utvecklas på riktigt så var Cyber ett riktigt inneord. Men det känns inte lika så hett nu.)
Hon säger en sak som jag tycker är viktig och som glöms bort när man pratar E-mobbning, och det är payoffen.
Dvs vad får mobbaren ut av det hela.
En stor del av debatten om kränkningar på nätet handlar om att folk sitter hemma i sina mörka rum och skickar ut anonyma kränkningar åt höger och vänster.
Hon säger att det inte är så. Att man inte vill vara osynlig och anonym när man kränker någon.
Man vill ha något tillbaka.
En payoff.

Och jag är beredd att hålla med henne där. För man vill ju att folk ska se det man gör.
Om man är taskig mot någon i skolan så sliter man ju inte själv in någon på toan och mobbar den där.
Nej man vill ju att folk ska se mig! Tycka om mig! Tycka att jag är cool! Vilja hänga med mig på rasten! Bli kära i mig!
det är ju DET det handlar om.
Att bli synlig.

Samma sak på nätet.
Kolla vad jag har gjort, titta vilket taskigt inlägg jag gjort, kolla vilken sida jag har gjort om den här personen, kolla på den här bilden jag tagit.

Och då hamnar vi åter nära den traditionella mobbningen.
Alla vet vem som är utsatt och vem som utsätter med man gör inget.
För att man kanske är rädd att bli utsatt själv eller att man tror att det är bättre att inte göra någonting, för huvudsaken är ju att jag inte är elak själv.

Hur man säger ifrån i det verkliga livet det vet alla(sen om man gör det är en annan sak)
Men vet man hur man kan säga ifrån på nätet?
Nätet är ju lite mer opersonligt på nåt sätt(även om många ungdomar VERKLIGEN lägger ut sin personlighet där) så att man kanske i större utsträckning inte bryr sig.
Tänker att: Det där kan någon annan ta hand om. Det är inte mitt problem.
Eller så kanske man förlitar sig alltför mycket sidornas säkerhetavdelning.
En sak som jag tänkte prata om i nästa inlägg..........

En intervju med Marilyn Campbell finns HÄR.

En bild på nätet är som en tatuering på kroppen. Snygg, men kanske svår att ta bort.

Lunarstorm och skolporten gjorde en undersökning då de frågade lärare om E-mobbning.
74% svarade att de visste för lite.

SJUTTIOFYRA PROCENT!!!!
Det är en mäktig siffra det.

Men den ska oxå ställas emot att 89% tycker att de får det stöd de behöver när de ställs inför problem som rör E-mobbning.

Men det som jag tycker att spännande att oftast när skolor vill boka föreläsningar och information om E-mobbning så är det eleverna som de vill ska höra.
Visst, de behöver få höra om vad E-mobbning är och vilka effekter internets snabba spridning kan ha på rykten, skitsnack och bilder/filmer.
Men jag tycker att lärarna behöver höra det ibland ännu mer.
Eller kanske inte bara lärare utan vuxna i största allmänhet.
Istället för att läsa tidningarnas skräckpropaganda så skulle de behöva få en lite mer nyanserad och saklig bild av problemet. Tycker jag iaf.

Läste bloggen IT&ETIK idag om hetast.se, som jag skrev om igår, och kan inte annat än hålla med honom.
Storma siten killar!

(Men jag kan ändå inte komma ifrån att jag inte tycker man ska prata om den.)
För det är ju stört hur många av de där tjejjerna som INTE lagt upp sina bilder där.
Och fan va jag kan bli arg på alla killar som gör det där.
Lägger ut bilderna bara för att det är lite kul, eller för att de är förbannade.
Man ska se en bild på nätet lite som en tatuering tycker jag, det går lätt och göra och kanske är coolt då. Men vill jag ha den om 5, 10, 20, 30, 40 , 50 år?



Eller så här: Skulle jag tatuera någon annan mot dens vilja?
Förmodligen inte.
Så lägg inte upp vågade/avklädda bilder på andra!

Mobilen=kamera, mp3, dator, filmkamera, röstinspelare

Igår skrev aftonbladet igen om detta fenomen om att filma våldshandlingar och lägga ut på nätet.
Jag tror inte att det är så vanligt som de får det att framstå som.
Därmed inte sagt att det är ett otyg.

Men att filma och lägga ut filmer när man slår och förendrar någon är ju inte det vanligaste, det vanligaste är ju att filma sig själv eller sina kompisar när man utsätter sig själv för livsfara(jackass-trenden).
Det är väl ett mycket större problem tycker jag.

För att inte tala om alla stackars tjejjer som blir övertalade att vara med på lite oskyldiga nakenbilder som deras kära pojkvänner tar.
Sen tar förhållandet slut och bilderna hamnar på snyggast.se eller hetast.se, som för övrigt är en MYCKET värre sida än snyggast.
Men jag brukar aldrig prata om hetas.se när jag är ute och snackar, för då kanske en del i publiken går hem och loggar in där. Och det vill jag inte ligga bakom.

Men hur ska man då ställa sig till mobiler i skolan, eftersom mobilen nu inte bara är en telefon utan en mp3spelare, kamera, filmkamera, dator.
Att förbjuda mobiler i skolmiljö är ju inte s lätt längre.
Men jag tycker att man på någto sätt ska begränsa möjligheteran att fritt använda den.

Pratade häromdagen med en tjej som inte längre kunde gå till gymnastiken i skolan, för att de andra tjejjerna fotade henne i omklädningsrummet och la upp bilderna antingen på snyggast eller på PA.
Så hon går inte dit och får därmed ett IG pga hennes klasskamrater.
Lärarna förstod inte hennes problematik och kom med en vanlig vuxen kommentar när det gäller sånna saker: "Men va inte på de sidorna då"
En fullständigt idiotisk kommentar som visar att de inte har en aning om var problemet ligger. Det är ju skit samma om HON inte är på de sidorna. Vad hon vet är ju att det är en massa andra i hennes skola som är inne på sidorna och får se när hon byter om innan gymnastiken.

En sjuk sak, förresten, med snyggast.se är att man inte kan anmäla bilderna.
En annan sak jag undrar är oxå om lunar håller på att tappa greppet om sin publik?

Och problemet är.....

...att när man ska definiera mobbning så ska det ske upprepade gånger.
Dan Olweus säger:
"Mobbning är när man utsätter en eller flera för negativa handlingar upprepade gånger under en längre tid"

Men om jag lägger ut en bild(mot dens vilja) av någon på nätet, så är ju själva publiceringen en engånsföreteelse. Men det kommer ju förmodligen att visas upprepade gånger. Och kommer defenitivt att finnas där under en längre tid.

Så vad är då definitionen för kränkningar på nätet.
Stiftelsen Friends säger att det är samma sak som "vanlig" mobbning. Och det låter väl rimligt tycker jag.
För ett av problemen när det gäller de vuxnas syn på det hela är ju att det blir en teknikfråga. Man räds tekniken och flyr, skyller på något annat.
Eller så hamnar man i anmälningsfällan och ska anmäla allt till höger och vänster.
Se det som relationer. Det tror jag är en sund inställning. För i grund och botten så är det väl det som det handlar om.
För jag tror ju inte att det är TEKNIKEN som gör att man är taskig mot varandra.
Det är ju relationen människor mellan som det handlar om.
Och, tror jag, att förstå att det faktiskt är riktiga människor på andra sidan skärmen.
Det är det som vi måste lära ut, istället för att måla upp internet som en helveteshåla.

HA en trevlig helg

Nu startar vi!

Var på ett ganska så tråkigt seminarium idag som Microsoft ordnade.
Det hette "Vem är rastvakt på den virituella skolgården".
Inget ont om ideén och tanken. Den var bra och fin och de hade gjort en undersökning där de hade frågat skolledare om vad de anser om problemet med E-mobbning.
De spännande där var ju att många svarade att de inte hade några problem, när de i nästa fråga sa att det var ett dolt problem.
Så problemet med att ta tag i saker, att prioritera utbildningar för att lärare ska vet vad de unga gör på nätet, kanske ligger hos skolledarna.
Som inte orkar/kan/vill lära sig om problemet.

En sak som var mindre bra var att paneldebatten spårade iväg och började handla om helt andra saker och blev tillslut en ganska så teknisk debatt, förutom den moderata deltagaren som bara pratade om "forsknings baserade lösningar på mobbnings problematiken i skolan".
Visst det är viktigt! Men det var ju inte därför vi var där. Dessutom så ger jag inte mycket för de åtgräder som han pratar om.

Men åter till ämnet.
för det var det som hände, en i publiken ställde frågan, eller påståendet om att vuxna inte finns på nätet. Att de ofta backar ut. Tittar lite på avstånd, för att sen med en förfasad min säga att det är hemskt och att man inte kan förstå hur ungdomar kan hålla på med sånt där!
Då blir ju internet, där kidsen hängerm en vuxenfri zon. Att jämföras med om man bara skulle öppna en ungdomsgård på fredagkvällen, dra igång discot, sen stå och titta in och säga:
-Usch sån hemsk musik! Nu går vi.
Och sen lämna gården och låta dem hålla på där inne själva.
Kanske går det bra. Kanske spårar det ur.
Nätet har inte spårat ur. Men snart kommer glappet mellan de unga och de äldre vara för stort för att överbrygga.
Så va inte rädda, allt som står i tidningen är inte sant!
Ut på nätet med er! Farsor och morsor på Lunar- jackan hänger i garderoben.
Det är bara att byta om....