Monday, June 04, 2007

Privat-Personligt-Offentligt-Hemligt

Idag när jag åkte till jobbet så slogs jag igen av ännu en stor klyfta som finns(ibland) mellan vuxna och ungdomar.
Och det är ju det där med om man ska prata i mobil på offentlig plats.

Jag är (oftast) en sån som ber att få ringa upp, om det inte är något extremt viktigt. JAg har ingen lust att berätta om mina eskapader bland främlingar.
Men det intällningen finns oftast inte bland ungdomar. De berättar gladeligen om glädjeämnen och om pinsamheter och om saker som jag absolut intre vill höra.

Men när jag satt där och fick höra en redogörelse för fyllan på en studentskiva, så slog det mig att detta går ju helt i linje med hur de lever sina digitala liv.
Allt till alla hela tiden.

Ju fler som får reda på saker om mig desto bättre.
Ju fler bilder på bilddagboken desto bättre.

Det som fick mig, och flickan som berättade om studentfyllan, att hajja till denna morgon var att det satt en kvinna mitt emot studentskan, som lutade sig fram mot henne när samtalet var över och sa:
-"Du kanske inte ska dricka så mycket nästa gång".

Studenten ryckte till och sa:
-"Vaddå, det har väl inte du med att göra."
Kvinnan: "Nej just det, men nu hade jag inget val. Tänk på det nästa gång du pratar om sånna här saker i tunnelbanan."

Jag satt med gapande mun, det gjorde även studentskan, hon blev även lite generad. Och det såg ut som att hon förstod att hennes privata samtal helt plötsligt var offentligt.

Och det var nog inte det hon hade tänkt sig.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home