Uppkopplad på tåg/Medelålders män på Snyggast.se

Sitter på tåget till sthlm från Växjö.
Självklart uppkopplad.

Igår var jag i Ronneby och föreläste om E-mobbning för människor i skolan.
När vi pratade om saknaden av vuxna på nätet, så kom en deltagare(Micke) tillika pappa med förslaget att han nog skulle gå hem och lägga upp sig själv på Snyggast. Bara för att visa att arenan är öppen för alla.
Det är inte bara tonåriga tjejjer med brösten under hakan som har rätt att vara där.

Och döm om min förvåning när jag dagen efter får höra att han faktiskt gjort det.

Ryktet sa att även Jan Svärdhagen gjort det.
Micke fick min tia, det ska även du få Jan.
Snart ska även min nuna pryda snyggast.

Det är ett viktigt statement att göra detta.
Vi i den vuxna delen ska inte lämna dem ifred.
Snyggast alltså.

Annars är allt som vanligt.
Mycket resande, mycket pratande.
Bra dísskussioner, gripande historier som gör att jag kommer resa ännu mer, prata ännu högre och skriva ännu mer.

Ibland känns det dock som att man blir nån fomr av teknisk konsult, som när jag idag fick i detalj förklara hur man kan bild-googla sig själv.
Jag blir ibland lite förskrämd av hur lite en del vuxna kan om datorer och internet.
"Det är så krångligt" är ett vanligt svepskäl att ta till för att inte lära sig.

Men ärligt talat, ALLA stora communitys och chatt verktyg(tex lunarstorm, MSN) är ju super enkla. Det är ju hela idéen med dem.
De vill ju att så många som möjligt ska vara där och använda det. DÅ kan det inte vara svårt och/eller särskilt komplicerat.
Jag vet inte vad ni tror, men jag tror att Världsherravälde står ganska högt på Microsofts agenda. OM man hårddrar det lite.


Ur mailboxen:
"Varje dag när jag kommer hem från skolan får jag ett sms från en tjej i min klass. Där skriver hon allt som hon tycker jag gjorde fel i skolan under dagen. I skolan är varken hon eller andra taskiga mot mig. Men de där sms:en börjar få mig att tveka. Att tänka tusen gånger innan jag gör nåt. Det är sjukt jobbigt för jag känner hur jag typ börjar bli mobbad. Hur jag inte vågar vara med dom för att om jag gör fel så ser hon det./../ Vad ska jag göra?"

Ja, vad ska hon göra.
Det ledsamma här är ju att det digitala skapar ett sätt att vara i skolan.
Ibland vill man gråta lite.
Bara lite.